Skolmat fanns på vissa ställen i Sverige redan på 1800-talet. Det var mest gröt och soppor som serverades till fattiga barn för att de skulle få samma möjligheter som andra. I många fall skänktes maten av snälla människor i bygden.
Under 1930-talet fanns skolmaten på allt fler platser. Från och med 1937 kunde kommunerna få statsbidrag för att ge mat åt behövande. 1945 fattade riksdagen beslut om att skolmaten skulle bli gratis för eleverna men kommunerna var fortfarande inte tvungna att ordna mat till alla.
Maten skulle bestå av en varm lagad rätt med mjölk, smör och bröd. Tidigare hade man sagt ”skolbespisning” men nu bestämde man att det skulle heta ”skolmåltiderna”.
Många länder i världen erbjuder elever skolmat, men att den är gratis för alla i grundskolan och serveras varm är mycket ovanligt. Förutom Sverige är det Finland och Estland som har det så.
Lagen säger att alla elever i svenska grundskolor ska få kostnadsfri och näringsriktig skolmat. Men hur det ska se ut i detalj och hur mycket maten ska få kosta beslutar kommunerna om själva. De flesta kommuner i Sverige har en kostchef (eller kostansvarig) som bestämmer över kökspersonalen och matinköpen, inom ramen för den budget som kommunens politiker beslutat om. Vem som bestämmer över vad, kan se lite olika ut från kommun till kommun. Läs mer
Skoldagar ser olika ut men en sak är säker – skollunch blir det nästan alltid, i skolrestaurangen. Då är det ju bra att det inte alltid ser precis likadant ut där, utan att det finns roliga överraskningar ibland. Dessutom finns det mycket att lära av maten. Var kommer den ifrån, varför har rätterna vissa namn och varför äter vi speciell mat vid högtider? Kockarna, lärarna och eleverna tillsammans kan jobba med teman som: Nobeldagen, Matens väg till tallriken, Lär känna veckans rotfrukt eller Skolmjölkens dag. Du kan säkert komma på fler teman som har med mat att göra! Läs mer
