Tänk vad vi ska vara glada att vi har det flitiga lilla honungsbiet. Inte nog med att de ger oss den söta, smaskiga och nyttiga honungen, de ser också till att våra växter får mer frukt. Om man ser till hela välden är ungefär tre fjärdedelar av all den mat vi äter beroende av att de flitiga insekterna sprider pollen!
I Sverige finns det ungefär 120 000 bisamhällen och i varje bisamhälle bor det under sommaren 50 000-70 000 bin. Det finns biodlare i hela landet, från norr till söder, men de allra flesta finns i den södra delan av landet.
Hösten: Bina känner att det är ont om mat i naturen och att vintern närmar sig. Biodlaren har tagit honungen från bina och invintrat dem, det vill säga matat dem med sockervatten. Detta ska bina äta under vintern. Bina är inte riktigt så många, kanske 40 000 för drottningen har slutat lägga ägg. Drönarna har motats ut ur kupan och dött, men arbetsbina som lever där ska övervintra tillsammans med drottningen. De får passa på att flyga ut en sista gång och gå på toaletten, för de får inte bajsa inne i kupan, då kan de bli sjuka.
Vintern: Nu är det kallt. Bina har krupit ihop tätt tillsammans, som till en boll, detta kallas ett vinterklot. Drottningen sitter i mitten och har cirka 20 grader varmt trots att det kan vara 25 grader kallt ute. Bina turas om att sitta ytterst i klotet. Biodlaren tittar bara till kupan.
Våren: När det blir varmt flyger bina ut för att gå på toaletten, detta kallas rensningsflykt. Drottningen börjar lägga ägg igen. Nu går det åt mat för att värma de små larverna, ynglen. Biodlaren måste se till att de har mat. Det är dags att vårstäda hos bina när det är cirka 15 grader varmt i luften.
Sommaren: Bisamhället växer snabbt och biodlaren måste se till att det blir mer utrymme i bikupan så att alla får plats, annars svärmar bina. Ungefär vid midsommar kan man skörda den första honungen. Det kallas för att skatta.
I början av augusti börjar blomningen ta slut och det är oftast dags att invintra bina under denna månad, om man inte har blommor som blommar sent som exempelvis ljung. Sedan är det höst igen och ett år i bigården har gått.
Honung är ett av våra äldsta sötningsmedel, och består av "nyttigt" socker, det vill säga druvsocker/fruktsocker. Det är socker som kroppen kan ta upp och använda som energi direkt. Honungen är bakteriedödande och är därför extra bra att äta när du är förkyld, eller hostar. Honungens smak beror på vilken blomma bina har hämtat nektar ifrån. Några exempel på sorthonung är: ljung, lind, hallon, klöver och maskroshonung. Skogshonung kallas den honung som bildas när bina mjölkar bladlöss, därför kallar biodlarna denna honung för lusahonung. All honung är flytande från början, och beroende på vilken blomma som honungen kommer ifrån kan den hålla sig flytande mer eller mindre länge. Läs mer
Honung är ett av våra äldsta sötningsmedel. Den innehåller nyttigt socker, det vill säga druvsocker/fruktsocker som är enkla sockerarter. Honungen är bakteriedödande och är därför extra bra att äta när du till exempel är förkyld, eller har hosta.
Bivax används till ljus och salvor, till exempel handkräm och cerat. Propolis, eller bikitt som det också kallas, är binas egen medicin som de hämtar från trädens knoppar. Den kan vi människor också ta tillvara genom att lösa upp propolisbitarna i alkohol och tillföra i olika salvor eller liknande. Propolis är väldigt bakteriedödande och bra för exempelvis små sår.
Bina flyger till blommorna för att hämta nektar och pollen för att mata sina larver och för att göra ett förråd av mat till vintern. Medan de är i blomman sprider de pollen från en blomma till en annan (av samma sort). På det viset hjälper bina blommorna att bilda nya frukter och frön. Detta kallas pollinering och är en ekosystemstjänst.
Blommor och bin har utvecklats tillsammans. Blommorna har lärt sig vad de behöver för att locka till sig bina, och bina är specialdesignade för att hjälpa blomman att sprida sitt pollen. Fiffigt va!
Lotta Fabricius Kristiansen är Bonden i skolans egen biodlare. Hennes bin hjälper till att pollinera både i Hässelbyområdet utanför Stockholm och i trakterna kring Tjällmo i Östergötland. Hon har också det ärofyllda uppdraget att sköta kronprinsessan Victorias bin på Haga slott.
Lotta är en riktig biexpert som kan allt om honungsbiet och hon svarar gärna på frågor som ni inte får svar på här: bondeniskolan@lrf.se
