Kon eller kossans riktiga benämning är nötkreatur. Här i Sverige används korna främst till två saker nämligen till mjölk och kött. Det finns olika raser som är speciellt bra på att göra mjölk och raser som passar speciellt bra till kött. På den här sidan kan du läsa mer om mjölkkon.
I Sverige finns ungefär 350 000 mjölkkor. Vanligast är de svartvita Svensk Holstein (tidigare SLB) eller de brunröda SRB (Svensk rödbrokig boskap), men det finns också andra raser som till exempel fjällko och Jersey. Svenska bönder är bland de bästa i världen på att ta hand om sina kor. Därför har mjölk från de svenska gårdarna en hög och jämn kvalitet.
I nötkreaturens värld kallas pappan tjur, mamma ko och ungen kalv.
Varje dag året runt måste mjölkbonden mjölka sina kor. Idag är det vanligt att bonden har en mjölkrobot. Då väljer kossan själv när det är dags att mjölkas, och går då in i en maskin som tvättar hennes spenar, sätter på henne spenkoppar och mjölkar henne medan hon står och tuggar på lite smaskigt kraftfoder.
Det är också vanligt med en så kallad mjölkgrop, där bonden står nedsänkt för att mjölka korna. Istället för en robot som tvättar spenar och sätter på spenkoppar är det då bonden som gör det. Detta sker två gånger om dagen.
Nu ska vi berätta om hur året på en mjölkgård kan se ut, och det vi beskriver här är hur det går till på den ekologiska mjölkgården Björketorp i Blekinge.
På våren börjar jobbet med att se till att det blir mat till korna även till nästa vinter, så när snön försvunnit och jorden tinat är det dags att så.
I maj när gräset är tillräckligt grönt är det dags för det stora kosläppet. Då fylls gården av besökare som vill se de ystra korna springa ut. Hela sommaren går de ute och mumsar gräs, men kommer så klart in för att mjölkas två till tre gånger per dag.
Läs mer
Tänk att något så enkelt som lite gräs, sol, vatten och en ko kan skapa något så fantastiskt som ett livsmedel som inte bara är gott utan också innehåller nästan alla näringsämnen som din kropp behöver! Men det är precis så det är. Kon får en kalv, och precis som när din mamma fick dig bildas det mjölk i hennes bröst (fast det kallas juver). Men det kommer mycket mer mjölk från kon, ungefär 30 liter mjölk brukar det bli från en ko varje dag. Vissa rekordkossor mjölkar upp till 60 liter per dag, men ju längre tiden går från det kalven fötts minskar mängden mjölk. När mjölken sinat och bonden slutat mjölka kallas kon en sinko.
Läs mer
Sveriges bönder är bland de bästa i världen på att ta hand om sina kor. Därför har också mjölk från de svenska gårdarna en hög och jämn kvalitet. Det som skiljer de svenska mjölkkorna från andra länders kossor är att:
I mjölk finns 18 av de 22 näringsämnen vi behöver varje dag. Det finns också forskning som visar att mjölk är mer näringstätt än till exempel sojadryck och havredryck, vatten, läsk och juice. Dessutom innehåller mjölk mer näring i förhållande till klimatpåverkan än de andra dryckerna.
Av mjölk blir det bland annat smör, grädde, yoghurt, fil, ost och keso. Och av detta kan man skapa massor av smaskigheter som till exempel glass och pannkakor.
Mjölkkon förser oss också med nötkött. Tjurkalvarna föds upp och blir kött, och så klart tar vi tillvara kornas kött när de har avlivats.
Per Brunberg är ekologisk mjölkbonde på Björketorps gård utanför Ronneby i Blekinge. På gården finns också hans fru Katarina, 150 kor, lika många kvigor och kalvar, tio hästar, sex hundar och fyra katter. Gårdens tre barn är vuxna men har en given plats på gården, sonen Ted jobbar till exempel tillsammans med Per på gården.
Varje år tar Per emot hundratals skolbarn på sin gård och berättar om hur man sköter korna för att få prima mjölk. Så får ni inte svar på era frågor om mjölkkor här på sidan får ni gärna maila era frågor till Per som är Bonden i skolans egen mjölkbonde! bondeniskolan@lrf.se
Om ni vill titta på film om mjölkkor kan vi rekommendera dessa filmer, som ni också hittar under fliken film:
Och här kan ni titta på en film från ett kosläpp i Tenhult:
Hej! Jag heter Axel och jag ska dela med mig av mina erfarenheter som praktikant på en mjölkgård! I årskurs åtta, som jag går i nu, så tilldelas man, eller väljer prao-plats. Jag gjorde så att jag valde mina prao-platser helt själv. Hela meningen med prao är ju faktiskt att man ska utforska olika yrken som verkar intressanta! För mig är det natur och lantbruk som lockar. Därför valde jag att i en vecka praoa på en mjölkgård ute i Drömminge, Småland för att (till viss del) besvara frågan ”Vad sysslar en mjölkbonde med?”
Klicka här för att se min rapport!
