Tillbaka till Svenskt lantbruk

Jordbrukets historia i Sverige

Under stenåldern (4 000 f.Kr.) skedde en stor förändring för människorna i södra och mellersta Skandinavien – de började odla marken och hålla tamboskap. Fram tills dess hade de varit samlare och jägare och levt som nomader. Jordbruket och boskapskötseln förde med sig en mer bofast livsstil.

På den här sidan kan du läsa mer om det svenska jordbrukets historia och se hur det har utvecklats sedan stenåldern.

Industrialism

Stenåldern, bronsåldern och järnåldern

Fornlämningar av en pålbyggnad i trä i Alvastra i Östergötland visar att det har funnits bofasta bönder i en by på platsen vid 2500 f.Kr. (stenåldern). Deras åkrar låg vid kanten av ett träsk där de hade svedjat (bränt undan) skogen. Bönderna odlade vete och korn och hade äppelträd. Grisar, kor och får vallades i skogen av herdar med hundar. På den här tiden var klimatet som vid medelhavet. 

Under bronsåldern (1500-500 f.Kr.) uppfanns hjulet vilket underlättade arbetet för bönderna. Hjulen användes till tvåhjuliga kärror som drogs av oxar.

Under järnåldern (500 f.Kr-1000 e.Kr.) blev klimatet kallare. Fähus byggdes till djuren, löv och hö samlades ihop till mat för djuren under vintern. Fåren blev allt viktigare för att få ull till kläder. Människorna började odla havre och råg som klarade kylan bättre än vete.

Medeltiden (1000-1500)

1200-talet: Nya redskap som plog, harv och slagan utvecklade jordbruket. Ökade skördar gav rikedom till stormän och biskopar. Befolkningen ökade.

1400-talet: Digerdöden innebar att befolkningen minskade kraftigt. På 1400-talet åt bönderna gröt, välling, soppor, rovor, kål, vildäpplen, torkat och saltat kött och fisk. De drack mjölk på sommaren, och surmjölk och vatten på vintern.

1600 och 1700-talet

1600-talet: Människor bodde i byar med jordbruk runt omkring. De odlade korn, havre, råg, lin och rovor. Djuren togs in i köket på vintern eftersom det var kallt.

1700-talet: Storskiftesreformen genomförs. Staten ville att landet skulle bli rikare och ett sätt var att göra jordbruket effektivare. Därför fick bönderna större och mer sammanhängande jordplättar. Redskapen utvecklades också, till exempel användes järn till plogar. 1728 gav Carl von Linne ut boken Systema Natura med 8 000 växter och djur som han givit namn på latin.

1800 och 1900-talet

Jordbruket fortsatte att utvecklas vilket ledde till att färre människor behövdes på åkrarna (mer mat på mindre tid). De sökte sig då till städerna vilket gjorde att industrialismen föddes.
1850-1900: Sverige fördubblade åkermarken genom nyodling (främst av torpare).
1860-1900: Missväxtår ledde till svält och många bönder emigrerade till USA där man fick gratis mark av staten.
1900: Bönderna i Sverige producerar mycket vilket leder till export ut i världen. Exempelvis åt hästarna som körde droskor i London havre från Sverige!

I början av 1900-talet påbörjades en stor satsning på att plantera skog. Betesdjur hade gnagt av så mycket träd och buskage att skogen började försvinna. 

De första självgående traktorerna börjar komma i början av 1900-talet men först kring 1950 slog de ut användandet av hästar i jordbruket. En av de mest populära traktorerna var Ferguson TE20 mer känd som "Grålle" som tillverkades i England 1946-1956.

1954: Mjölk börjar säljas i tetrapack.

1980: Ny genteknik utvecklar växt och djurförädling.

1985: KRAV bildas (miljömärkning för mat).

1996: Galna kosjukan sprids i Europa. I England nödslaktas 4 miljoner kor. Sveriges kor klarade sig bra tack vare sträng lagstiftning och god djurhälsovård.

Jordbruket då och nu

Spannmål per hektar
1850: 700 kilo spannmål per hektar. Tar 150 arbetstimmar att producera.
Idag: 7 000 kilo spannmål per hektar (konventionell odling). Tar cirka 4-5 arbetstimmar att producera.

Arbetstillfällen inom jordbruk
1850: cirka 90 procent
Idag: cirka 2 procent

Utveckling av redskap
Skära-lie-tröskverk-skördetröska

Utveckling av dragdjur
Oxe-häst-traktor

Utveckling av kor
1500-talet: en ko väger 100-130 kilo.
Idag: en ko väger cirka 600 kilo.
1800-talet: en ko mjölkade cirka 600 kilo mjölk per år.
Idag: en ko mjölkar cirka 10 000 kilo mjölk per år.

Självförsörjningsgrad nötkött
1983: 111 procent (vi exporterade också).
2019: 56 procent.