Nästan hela Sverige täcks av skog! Sverige består av 41 miljoner hektar land, 28 miljoner hektar är täckt av skog. Skogen täcker alltså mer än halva landet. Skogarna består mest av gran och tall, lövskogen är vanligare ju längre söderut i landet man kommer. I nordvästra Sverige ligger fjällkedjan med kalfjäll och fjällbjörkskog.
Fördelningen av olika marktyper i Sverige är: skog 51 procent, jordbruksmark 8 procent, vatten 9 procent, våtmark 10 procent, berg och fjäll 10 procent och övrig mark 12 procent.
Sverige är ett av de skogsrikaste länderna i världen sett till folkmängd. Om alla nio miljoner svenskar går ut i skogen har varje person en yta på runt tre hektar för sig själv. Det är lika mycket som sex fotbollsplaner!
Vi har satt ihop en ordlista med skogens ord – kolla in den innan du läser texten nedan, eller om du stöter på ett ord som du inte förstår!
Sverige täcks till stora delar av skog, men skogarna i norr ser inte likadana ut som i söder. Klimatet och markens bördighet skiljer sig mellan olika delar av Sverige vilket påverkar växtligheten. Det gör till exempel att skogen växer långsammare ju längre norrut vi kommer och att vissa lövträd bara finns i södra delen av landet. Skogen ser också olika ut från plats till plats beroende på hur man skött skogen under årens lopp.
Landet är indelat i flera vegetationszoner. De ädla lövträden, till exempel bok och ek, växer inte naturligt norr om Dalälven. En annan viktig faktor är den så kallade vegetationsperioden.
Läs mer
Den mesta skogen i Sverige ägs av privatpersoner. Sverige är ett av de länder i världen som har störst andel privatägd skog. Den största markägaren i Sverige är Sveaskog, som ägs av staten och därmed av oss alla. Skogen i Sverige ägs av:
Det är genom fotosyntesen som kolet lagras i träden. En grön växt behöver solljus, koldioxid, vatten och näring för att växa och lämnar syre i retur. När ett träd dör ruttnar det och det frigörs näringsämnen och koldioxid som tas upp av nya, växande träd. Om trädet används till virke eller tidningspapper fördröjs nedbrytningsprocessen med ett par år, men när tidningen eldas upp på värmeverket kommer koldioxiden tillbaka in i kretsloppet. Varför är det så bra att skogen kan binda koldioxid? Jo, genom att ta upp koldioxid kan en växande skog bromsa växthuseffekten. När träden sen avverkas kan virket ersätta fossila råvaror vilket är bra för klimatet. Allt som görs av olja kan göras av trä. Läs mer
Skogen är viktig för oss människor och de flesta skogsområden används för olika saker på en och samma gång. Ungefär nio procent av skogarna i världen har som viktigaste funktion att skydda vatten och vattentäkter eller binda marken och jorden så att den inte spolas eller blåser bort. I omkring elva procent av skogarna anser man att det viktigaste är att bevara den biologiska mångfalden. Dessa skogar är ofta skyddade i nationalparker eller har andra typer av skydd. Ungefär en tredjedel av skogarna i världen används i huvudsak för att producera ved och virke.
Läs mer
Ungefär hälften av virket som avverkas går till sågverken. Där sågas stockarna till brädor och plank. Det som blir över som flis, sågspån och bark används vidare. Flis går ofta till massaindustrin där man gör pappersmassa. Sågspån blir skivor eller pellets. Bark används för energiproduktion, till exempel uppvärmning. Ungefär 8 procent av virket i skogen används till vedeldning i småhus. Dessutom flisas ganska stora volymer grenar och toppar för att eldas upp i värmeverk. Nästan 40 procent av virkesvolymen går direkt till pappersmassaindustrin.
Läs mer
Skogsbruket och skogsindustrin ger jobb och sysselsätter omkring 200 000 människor i Sverige i verksamhet som är beroende av skogen på ett eller annat sätt. Det kan bland annat vara kemikalietillverkare, transportföretag och dataföretag.
Skogen har många olika värden, allt från produktion av virke till naturturism och bevarande av biologisk mångfald. Därför finns det massor av olika arbetsuppgifter inom skogen och den som vill jobba med skog kan välja mellan många olika utbildningar.
Läs mer
Träden växer på bredden och på höjden. För varje år blir de lite tjockare och lite högre. I början växer de snabbt men ju äldre de blir desto långsammare växer de. När barrträden är små kan man ganska enkelt se från år till år att de växer. Ett av skotten på de små plantorna är ett toppskott och från knoppen på toppskottet växer det varje vår ut ett nytt toppskott. Genom att räkna toppskotten kan man få en uppskattning av plantans ålder. Man ser också att stammen blir lite tjockare för varje år. Det beror på att det varje år mellan barken och veden växer ut lite mer ved och lite mer bark. Sedan när träden blir lite större kan det vara svårt att se toppskotten och att stammen blir tjockare. Läs mer
Jakt har varit viktig för människan sedan urminnes tider. För cirka 100 000 år sedan levde neandertalmänniskan. Fynden från deras boplatser tyder på att de levde av att samla och jaga. Man hade lärt sig att använda flinta, ben och trä för att tillverka effektiva vapen. För att få bättre fart på både spjut och sten utvecklade neandertalarna en form av slunga och med dessa vapen kunde man fälla ganska stora byten. Av djurens skinn gjordes kläder för att hålla kylan borta. Idag behövs inte jakten för att vi skall överleva. Men jakt och viltvård behövs för att hålla viltstammar på rätt nivå. Läs mer
Vid 1800-talets början var Sverige ett jordbrukssamhälle med en befolkning på 2,5 miljoner människor. De flesta levde under dåliga förhållanden med hårt arbete. Men mindre än hundra år senare var befolkningen den dubbla. Den största orsaken till detta var den sänkta barndödligheten. ”Freden, vaccinet och potäterna” gjorde alla sitt.
Men en annan viktig faktor var industrialismen. Maskiner uppfanns och stora järn- och trävaruindustrier växte fram. Stora sågverk byggdes längs kusten, eftersom det bästa sättet att transportera virke var via vatten. Läs mer
Svedjebruk innebär att skogen bränns och sedan används för odling. För cirka 6 000 år sedan började människorna i vårt land, som då var jägare, fiskare och samlare, med enklare odlingar och att hålla husdjur. Man röjde och svedjade det skogsklädda landskapet för att ge plats för betesmarker och små åkrar. Till en början var boskapsskötseln viktigare än åkerbruket. Ofta lät man inte marken vila efter odling vilket gjorde att marken utarmades och näringen försvann. Då brände man nya marker för nya åkrar. På så sätt förstördes jordarna och det tog lång tid innan någon gröda eller skog kunde växa där. Läs mer
Vi har varit hemma hos skogsbonden Micael i Kräpplehult och filmat. Så här kan ni se en enkel film från hans gård.
