Kossornas roll i det svenska lantbruket

Vi behöver till exempel kossorna i våra hagar, för när de betar gräset så gör det att andra växter och djur trivs extra bra där. Det skapar något vi kallar för biologisk mångfald (stor variation av olika arter). Kossorna är alltså bra för naturen. Det är faktiskt så att man i vissa svenska betesmarker kan hitta en mångfald som överträffar den i världens regnskogar. 

Tack vare att de betar så bra så håller de också markerna öppna och vackra och ser till att de inte blir igenvuxna med träd, buskar och sly överallt. 

Kossornas bajs kallas för gödsel. Djurens gödsel fungerar väldigt bra som näring för att få växterna att växa bättre. Bonden kan då ta djurens gödsel och fördela ut den på de fält och växter som behöver det. Genom att använda gödsel så får alltså växterna den näring som de behöver för att växa bra och dessutom gör det så att jorden får en bra kvalitet att odla i, den blir bördig. På så sätt hänger de ihop, djuren och växterna.

Djurens gödsel är extra viktig för att kunna odla ekologisk mat för då får man bara använda naturlig gödsel från djuren. Det är en av skillnaderna jämfört med konventionell odling där man även får använda annan typ av "konstgjord" gödsel (läs mer om odling här).

En annan sak som är bra med kossor är att de, till skillnad från oss människor, mår bra av att äta gräs. På många platser i Sverige går det inte så bra att odla mat till människor, men det går bra för djuren att beta på eller att odla gräs och klöver (vall). Då kan kossorna äta gräset och så kan vi äta köttet, mjölken, osten och yoghurten. 

Dessutom är gräset bra för jordhälsan, alltså att jorden mår bra av att man odlar gräs. Gräset binder även och och "fångar in" koldioxid när det växer. Så man kan säga att kossan är en del av ett kretslopp:

♻️Gräset växer och fångar in koldioxid -> kossan äter gräset, idisslar och rapar metangas -> metangas omvandlas till koldioxid och vatten -> gräset växer och fångar in koldioxid. ♻️