Så används den avverkade skogen, fortsättning


Innan stockarna kan bli pappersmassa måste de flisas sönder i små bitar som sedan kokas så att vedfibrerna blir fria. Av fibrerna kan man sedan göra papper. I samband med pappersmassa­tillverkningen bildas kemiska restprodukter som kan användas för till exempel energiända­mål eller för ”grön kemi”, nya spännande produkter som annars skulle göras av fossil råvara.

I Sverige tillverkade vi år 2020 9,3 miljoner ton papper och kartong. Nästan två tredjedelar är kartong, wellpapp och förpackningspapper. Knappt en tredjedel är tryck-, skriv- och tidningspapper. En liten del är mjukpapper. Det mesta av de pappers- och papprodukter som vi tillverkar i Sverige säljer vi till andra länder. Vi använde i Sverige 1,5 miljoner ton papper år 2019, i genomsnitt 158 kilo per person.

Papper kan göras på många olika sätt och få olika egenskaper beroende på vad det ska användas till:

  • Mjukpapper: Används till exempelvis till servetter, hushålls- och toalettpapper. Mjukpapper ska precis som namnet säger vara mjukt och ha en bra uppsugningsförmåga. Mjukpapper görs av både färsk vedfiber och returpapper.
  • Tidningspapper: Används till dags- och kvällstidningar. Det ska gå att trycka på och det ska vara starkt så att det går att köra snabbt genom tryckmaskiner. Tidningspapper görs mest av returpapper.
  • Journalpapper: Används till veckotidningar och kataloger. Finns i massor av olika kvaliteter. Ju tunnare sidor i tidningen desto starkare papper. Ofta vill man att pappret ska hålla länge och inte gulna så fort som tidningspapper gör. Journalpapper görs av färsk vedfiber av gran, tall eller björk. För att göra pappret slätt och glansigt lägger man på en hinna av kaolin, en vit fin lera.
  • Finpapper: Används till kopieringspapper, ritpapper, blanketter, kuvert med mera. Finpapper är starkt och har goda arkiveringsegenskaper. Med det menas att det kan sparas i många år utan att vare sig trycket eller papperet försvinner! Finpapper kan liksom journalpapper göras glansigt, det kan också göras i många olika färger. Till finpapper använder man oftast färsk vedfiber av tall och björk.
  • Förpackningspapper: Används till säckar, kassar och omslagspapper. Måste vara starkt men det behöver inte vara ljust. Tillverkas av tall och björk och returpapper.
  • Kartong: Används till exempelvis till flingpaket, mjölkpaket och rullen inne i toalettpappret. Kartong bör vara styv men ändå lite formbar. Kartong kan göras av både barr- och lövträd. Förpackningar som ska innehålla livsmedel görs inte av returpapper. Vätskekartong, som till exempel mjölkförpackningar, förses med en tunn plastfilm så att den blir vattentät. Numera kan även plastfilmen göras av träråvara.
  • Wellpapp: Wellpapp används till lådor och är det mest använda förpackningsmaterialet i världen. Wellpapp finns av olika typer men grunden är att man mellan två lager av kartong lägger in ett tredje vågigt lager. På så sätt får man en stark och stadig konstruktion. Wellpapp görs av både färsk fiber av tall och björk och returfiber.
  • Specialpapper: Förutom de papperssorter som är uppräknade här finns det till exempel sedelpapper, etikettpapper, fetthärdigt papper, konsttryckpapper, tunntryckspapper och impregnerat papper. Det finns också något som kallas för industripapper. Industripapper är ett plastbelagt eller laminerat papper. Laminat är flera lager impregnerat papper som pressats ihop under högt tryck. Laminat är hårt och slitstarkt.  

 Gå tillbaka och läs mer om skogen

© 2022 LRF - Sveriges Bönder Skolkontakt