Tillbaka till Bonden

Bondens landskap

Titta ut, titta ut en minut... Landskapet där ute hade inte sett ut som det gör om det inte vore för många tusen år av bondearbete. Det öppna landskapet med vackra fält och beteshagar kan vi inte ta för givet. Om inte bönderna tar hand om marken växer skogen snabbt upp igen. 

Fram till slutet av 1800-talet fanns fyra olika markslag: åker, äng, betesmark och skog. Då användes nästan all mark söder om fjällen, som inte var slåtteräng eller åker, till betesmark. Idag har nästan allt det blivit skogsmark, planterad eller spontant igenvuxen. De betesdjur vi har idag går istället på mark som förr främst användes som slåtterängar eller åkrar. Men även den gamla slåtterängen har till stora delar blivit skog idag.

Sveriges riksdag har satt ett miljömål som heter ”Ett rikt odlingslandskap” där målet är att det ska bli mer naturbetesmarker och slåtterängar i landet. Anledningen till detta är att man vill bevara den biologiska mångfalden som skapas i naturbetesmarker och på slåtterängarna. Man vill också hålla landskapet öppet, och frigöra åkermark för produktion av mat och bioenergi.

Fördelningen av olika marktyper i Sverige är: skog 51 procent, jordbruksmark 8 procent, vatten 9 procent, våtmark 10 procent, berg och fjäll 10 procent och övrig mark 12 procent.

Odlingslandskap
Bete Kottdjur

Betesmark

Betes- och hagmarkerna där djuren betar ser till att vi får biologisk mångfald, och att landskapet blir luftigt och öppet.

I dagens betesmarker finns arter av växter och djur som finns här endast tack vare att marken betats eller slagits under lång tid. De svenska betesmarkerna och ängarna hör faktiskt till de artrikaste markerna i världen, räknat per kvadratmeter.

En mängd olika växter, insekter, fåglar, svampar och lavar är beroende av betesmarken. Ett stort antal arter riskerar faktiskt att dö ut om betet och slåttern upphör, de är så kallade rödlistade arter. 

Majsodling

Odlingsmark

Odlingsmark kallar vi all den mark som passar för odling. Olika typer av mark passar för olika grödor. En bra odlingsmark ska helst vara plan, den ska inte bestå av tung lerjord som gör det svårt att harva eller för torr jord där inget kan växa. Stenig jordbruksmark är heller inget bonden gillar eftersom den kan skada jordbruksmaskinerna.

Vissa odlingsmarker måste konstbevattnas, andra dikas ur eftersom de är för våta. Den svenska odlingsmarken ger både foder till djur och mat till oss människor. Dessutom odlas växter som man kan tillverka tyg eller bränsle av.

Fjaril Ang

Slåtteräng

Slåtteräng betyder ängsmark utnyttjad för höslåtter, och slåtter betyder avverkning av högt gräs. En slåtteräng är alltså en äng som man varje år avverkar med lie eller slåttermaskin för att ta till vara gräset.

Slåtterängen är precis som betesmarken en unik miljö som bidrar till den biologiska mångfalden. En äng kan hysa 40 till 50 olika sorters blommor och gräs på bara en kvadratmeter! Här hittar du allt från välkända blommor som blåklocka och prästkrage till mer sällsynta som till exempel kattfot. Fjärilar och insekter älskar också ängen och alla dess frodiga växter.

Idag är slåtterängen väldigt sällsynt, och sköts oftast av Hembygds- och Naturskyddsföreningar.

Vallskord (2)

Vall

Vall är gräs och klöver som blir till foder till djuren. När vallen skördats så konserveras det så att det håller längre och kan användas som foder även på vintern. De plastas då in i runda balar. Det är de stora marshmallow-liknande bollarna som du kanske har sett liggandes på åkrarna.

Vallen är faktiskt Sveriges vanligaste gröda och odlas på ungefär hälften av jordbruksmarken. En anledning till detta är Sveriges nordliga klimat. Vall går nämligen att odla på många platser där det inte går att odla så mycket mat till oss människor, som till exempel spannmål eller oljeväxter.

Skog

Skogen

Mer än halva Sverige är täckt av skog. Och skogen tillhör faktiskt också bondens landskap för 50 procent av skogen ägs av privatpersoner och de kallar vi skogsbönder. Vi brukar också säga att vi här i Sverige bedriver familjeskogsbruk, och de familjer som äger skog sätter stor ära i att förvalta skogen så den ska leva kvar och ge även kommande generationer värme, byggmaterial, ren luft och en massa annat.

Alla är välkomna ut i skogen och man får också plocka bär och svamp för husbehov. Detta kallas allemansrätt och mer om den kan du läsa här på sidan.

Bete Notdjur

Biologisk mångfald

Biologisk mångfald kan på ett enkelt sätt beskrivas som ett mått på hur många olika levande organismer det finns på samma plats, tex djur, växter och svampar. Det är viktigt alla alla dessa arter finns kvar för de är beroende av varandra, till exempel för att vissa insekter äter andra insekter eller växter. Försvinner en art så påverkar det alltså balansen mellan olika arter. Dessutom är många insekter extra viktiga för oss människor eftersom de pollinerar växterna som blir till mat till oss.

Sverige har undertecknat ett internationellt avtal där vi lovar att vårda vår biologiska mångfald, och använda den på ett sådant sätt att den inte förstörs eller tar slut. Det innebär till exempel att vi ska bruka skogen så att alla djur och växter som finns där kan leva kvar där, att vi ska bedriva jordbruk på sådant sätt att alla små mikroorganismer som sköter nedbrytningen i jorden inte försvinner och att vi ska bedriva fiske så att inte all fisk tar slut. Vi ska också planera våra städer så att många olika arter av djur och växter kan leva i vår närhet. Förutom Sverige är det cirka 170 andra länder som också har skrivit på avtalet.

I Sverige är det faktiskt bristen på betande djur en av de sakerna som hotar den biologiska mångfalden mest. En av viktigaste sakerna bonden kan göra är därför att låta djuren beta, framför allt på särskilda marker som kallas naturbetesmarker. När djuren går och betar så trivs nämligen många arter bra. Där kan det till och med finnas lika många olika arter som i en regnskog!

Ang

Allemansrätten

Allemansrätten är en gratis inträdesbiljett till den svenska skogen. Den innebär att du får gå, springa, cykla, rida eller åka skidor i naturen, om du inte stör eller förstör. Du får också tälta en natt samt plocka bär, svamp eller vilda blommor.
Om du cyklar eller rider gäller det att vara extra försiktig eftersom hästens hovar eller cykelns dubbdäck mycket lättare skadar marken än om du går till fots.
På åkrar och ängar växer ofta grödor som lätt kan skadas, och då får ingen gå där.
De flesta länder i världen saknar allemansrätt. Där bestämmer istället den som äger marken vem som får vara i skogen. Allemansrätten är något som ska vi vara rädda om. Därför är det viktigt att visa hänsyn och respektera allemansrättens regler. 

Tänk extra på att:

  • Inte gå på åkrar eller ängar med sådd/ grödor eller på skogsplanteringar. Grödorna kan lätt trampas sönder.
  • Inte bryta grenar, kvistar eller fälla träd.
  • Inte gå på någons tomt eller nära bostadhus.
  • Det inte är tillåtet att köra motorfordon i naturen (det finns ingen motoriserad allemansrätt).
  • Mellan den 1 mars till 20 augusti får hundar inte springa lösa i naturen. Det innebär koppel på de flesta hundar. Det är bara extremt väldresserade hundar som kan gå utan koppel denna period. I praktiken ska hunden då vara högst någon meter från ägaren som om den hade ett ”osynligt koppel” runt halsen.
Vallskord

Hjälp djuren genom att ta bort skräpet

Nedskräpning i naturen är fel av många olika anledningar. Skräpet som slängs påverkar miljön genom att det kan läcka olika farliga ämnen och det ser fult ut. Dessutom kan både djur och människor skadas av skräpet.

Särskilt otäckt är det för våra bönder när människor har slängt metall som tex läskburkar på åkrar och betesmarker. Om metallen följer med när grödan skördas slås den sönder till vassa flisor som hamnar i ensilagebalar eller i hö (djurens mat). Om djurens sen får i sig dessa vassa metallflisor när de äter, kan de skadas eller dö på ett fruktansvärt och mycket plågsamt sätt. Så kom ihåg att aldrig kasta ut något från bilen, inte ens tuggummi, och tänk på att ta med dig skräpet när du varit i naturen.