Mjölkkor

Kon eller kossans riktiga benämning är nötkreatur. Här i Sverige används korna främst till två saker nämligen till mjölk och kött. Det finns olika raser som är speciellt bra på att göra mjölk och raser som passar speciellt bra till kött. På den här sidan kan du läsa mer om mjölkkon.

I Sverige finns ungefär 300 000 mjölkkor. Det är hälften så många som det fanns för 40 år sen, då fanns det 660 000 mjölkkor i Sverige. Vanligast är de svartvita Svensk Holstein (tidigare SLB) eller de brunröda SRB (Svensk rödbrokig boskap), men det finns också andra raser som till exempel fjällko och Jersey. Svenska bönder är bland de bästa i världen på att ta hand om sina kor. Därför har mjölk från de svenska gårdarna en hög och jämn kvalitet.

I nötkreaturens värld kallas pappan tjur, mamma ko och ungen kalv.

Mjolkko Portratt
Mjolkko Stall

Sköta mjölkkor

Varje dag året runt måste mjölkbonden mjölka sina kor. Idag är det vanligt att bonden har en mjölkrobot. Då väljer kossan själv när det är dags att mjölkas, och går då in i en maskin som tvättar hennes spenar, sätter på henne spenkoppar och mjölkar henne medan hon står och tuggar på lite smaskigt kraftfoder. Här kan du läsa mer om mjölkroboten.
Det är också vanligt med en så kallad mjölkgrop, där bonden står nedsänkt för att mjölka korna. Istället för en robot som tvättar spenar och sätter på spenkoppar är det då bonden som gör det. Detta sker två gånger om dagen.

Förutom att mjölka korna måste bonden se till att korna har tillräckligt att äta och dricka, att de mår bra och att det är rent och snyggt hos dem. 
En mjölkko väger cirka 600 kg. Hon äter cirka 60 kilo mat och dricker mellan 100 och 150 liter per dag. Gissa om det blir mycket kiss och bajs av detta! Man räknar med att det blir ungefär 30 kilo gödsel från kon varje dag.

Mjolkkor I Stall

Mjölkgårdens år

Nu ska vi berätta om hur året på en mjölkgård kan se ut.
På våren börjar jobbet med att se till att det blir mat till korna även till nästa vinter, så när snön försvunnit och jorden tinat är det dags att så.
I maj när gräset är tillräckligt grönt är det dags för det stora kosläppet. Då fylls många gårdar av besökare som vill se de ystra korna springa ut. Hela sommaren går de ute och mumsar gräs, men kommer så klart in för att mjölkas två till tre gånger per dag.

Sommaren är hektisk för mjölkbonden för då ska också skörden tas om hand. På många gårdar odlas både spannmål och vall som konserveras och blir ensilage

På hösten tar bonden in korna från betet till stallarna. Under vintern är det mycket planeringsarbete inför den hektiska vår- och sommarperioden. Fröer till sådden beställs och man planerar avel. Har man skog är det mycket skogsarbete också.

Kornas och kalvarnas liv fortsätter som innan med mat, dryck och chillande, fast istället för att vara ute i hagen är de inne i sitt stall.

Mjolkning

Göra mjölk

Tänk att något så enkelt som lite gräs, sol, vatten och en ko kan skapa något så fantastiskt som ett livsmedel som inte bara är gott utan också innehåller nästan alla näringsämnen som din kropp behöver! Men det är precis så det är. Kon får en kalv, och precis som när din mamma fick dig bildas det mjölk i hennes bröst (fast det kallas juver). Men det kommer mycket mer mjölk från kon, ungefär 30 liter mjölk brukar det bli från en ko varje dag. Vissa rekordkossor mjölkar upp till 60 liter per dag, men ju längre tiden går från det kalven fötts minskar mängden mjölk. När mjölken sinat och bonden slutat mjölka kallas kon en sinko. 

När korna på gården har mjölkats samlas mjölken i en kyltank och kyls ner till 4° C för att hålla en hög kvalitet. Sen kommer mjölkbilen och kör mjölken till mejeriet där den pumpas in i kylda tankar och förvaras tills den ska processas och förpackas. Mjölken kontrolleras både på gården och i mottagningen på mejeriet så att den håller bra kvalitet. Lukt, smak, fett- och proteinhalt samt bakteriehalt är det man mäter. Mjölkbehandlingen i mejeriet omfattar separering, standardisering, homogenisering, pastörisering och eventuell tillsats av vitaminer innan den till slut förpackas.

Ko Narbild

Mjölkko i Sverige

Sveriges bönder är bland de bästa i världen på att ta hand om sina kor. Därför har också mjölk från de svenska gårdarna en hög och jämn kvalitet. Det som skiljer de svenska mjölkkorna från andra länders kossor är att:

  • De får gå på bete på sommaren.
  • De är väldigt friska, faktiskt bland de friskaste i världen, och behöver därför sällan antibiotika.
  • Vi har ett unikt avelsarbete för friska och sunda djur. I många andra länder bedrivs bara avel för produktion och då blir djuren inte särskilt friska och hållbara.
Glass

Vad blir det för mat?

Kossorna producerar mjölk. I mjölk finns 18 av de 22 näringsämnen vi behöver varje dag. 

Av mjölk blir det bland annat smör, grädde, yoghurt, fil, ost och keso. Av detta kan man skapa massor av smaskigheter som till exempel glass och pannkakor.

Tjurkalvarna föds upp och blir nötkött, vi tar också tillvara på mjölkkornas kött när de har avlivats.

Kalv

Visste du att...

  • En ko är en idisslare som använder alla sina fyra magar för att få ut näringen ur gräset. Magarna heter nätmagen, våmmen, bladmagen och löpmagen. Den största magen är våmmen, den rymmer hela 200 liter.
  • En mjölkko kan gå i trappor!
  • En ko som inte fått kalv kallas för kviga.
  • Korna går gärna flera kilometer varje dag. Ju större hage, desto längre rör sig korna.
  • Av mjölk kan man tillverka fibrer som blir till tyg och kläder!
  • I Sverige är det lagkrav på att berika mjölk, fil och yoghurt med vitamin D eftersom vi får i oss för lite av vitaminet.  
  • Korna är ganska lika oss människor – är det för varmt går de gärna in i sitt stall. Likaså om det är för blött.